bloggtorka = konfaläger
spice me up
Efter att jag i mitt förra korta inlägg vurmade för stormarknadens storhet kände jag att jag behövde romatisera lite över den lilla marknadens charm. Åh, är inte lantliga matmarknader något av det bästa som finns!? Jag är oerhört svag för dem i vart fall. Människor i rörelse utan jobbiga kundvagnar, närodlade grönsaker, dofter, smakprov, rekordeliga bönder med jordiga händer, folk som kan sina grejer, friska luften, känslan av att man vet var det man köper kommer ifrån..
marknadsgata i arles, provence
sju sorters apa, eller vitlök menar jag
buy my rice and curry, hurry hurry hurry!
storhandla!
Min pappa ringde just. Jag ska få åka med honom och mamma till ICA Maxi och handla. Hurra! Mitt hjärta bultar extra ivrigt och hårt. Jag gillar att handla! Jag tycker om att gå där med min kundvagn och självscanningsapparat. Det är något tillfredställande med att fylla korgen med fina, bra råvaror som ska bli något gott och ge min kropp energi. Jag gillaret!
När jag längtade hem från Tanzania var en av de saker jag drömde om att få vanka av och an inne på en storkarknad.
Mina två bästa handlingsställen är ICA Maxi och Meretes. De är bra på olika sätt.
utflykt
Utflykt två ägde rum igårkväll, på självaste nationaldagen. Jag, Nils och ett gemytligt sällskap tog oss till havet. Med filtar, diverse picknickmat och efterätt slog vi oss till ro på klipporna ute i Kont. Vinden ven, vattnet vågade och vi hade det väldigt bra. Johanna var inte mätt efter vår hejdundrande måltid utan bestämde sig för att äta utav det skogan hade att ge. Hon åt: granskott (det är gott), björklöv (tveksamt) och en kvist (enligt utsago: beskt). Det var gulligt. Förutom det lyckades hon hitta ett magiskt vackert litet ställe. Där hade jag kunnat tänka mig att stanna ett litet slag. Önskade också att min batterier i kameran inte gett upp. Lyckades få två-tre bilder, men ingen lyckas förmedla platsens atmosfär riktigt. Ni kan få se en detaljbild ändå.
jag har så många frågor, men så sällan svar
I och med min medicinska kostomläggning så har det hänt något härligt i våra skafferier. Allt fler varor har bytts ut mot gröna alternativ. Det är till stor del på grund av hälsoskäl, men givetvis också med tanke på hållbar utveckling i världen. Med en liten spark i baken så har jag alltså gått från att äta 30-40% ekomat till 80-90%. Dyrare? Javisst! Fast det går alldeles utmärkt trots att jag är en stackars student.
Jag har inget behov av att definiera mig själv som miljömedveten, jag ger faktiskt katten i hur jag uppfattas i den frågan. Ändå! Jag vill jättegärna inspirera andra till att äta ekologiskt och rättvisemärkt. För själva grejen, att tänka miljövänligt och solidariskt, den skriver jag under på. Men, vem gör inte det?
Är det bara en fot in da ass som kan ändra på vårt sätt att konsumera och leva? Vilka är våra drivkrafter? Rädsla inför det stora skräckscenariot? En önskan om framtida generationers överlevnad? Ansvarskänsla gentemot människor och länder som kommer att drabbas hårdare av klimatförändringar? Hotet mot vår egen hälsa?
Jag vet till exempel inte hur jag ska lyckas gå från snack till hockey när det gäller att:
duscha kortare, sluta vilja flyga till avlägsna platser på jorden eller avstå från långväga importerade godsaker.
Får väl helt enkelt fortsätta i den ände jag börjat och se var det leder. Jag vill inte handla rätt på grund av skuldkänslor och rädsla, jag trivs bättre när jag får göra det med glädje. Det gör jag nu!
mersmak
Som en fortsättning på fiskarbilden kom jag att längta efter stugsommar. Min familj har en röd stuga med vita knutar vid en stor sjö i det ångermanländska inlandet. Där är det gott att vara! Jag tror jag dånar. Förra sommaren bodde jag och Nils där. Vi sommarjobbade i hemtjänsten och njöt av allt som hör sommaren till.
Vi fick besök också. Fy vad trevligt! Då kunde det se ut såhär:
mat ute i grönskan vid lekstugan som håller på att trilla omkull
nils tolkar efter roddbåten på det böljande blå
jag försöker fota solnedgångshimmel då jag plötsligt och otippat stöter på
grävligen!
fotot är fantastiskt dåligt, men upplevelsen var fantastiskt fin
oräkneliga grillmiddagar och exprimenterande med marinader
I år vet jag inte hur mycket stuga jag får. Jag hoppas det blir tillräckligt för att stilla mitt begär. Ingen sommar är i alla fall komplett utan. Jag undrar, har någon av er som läser bloggen några sommarmåsten?
ordning och reda
Jag rotar och rensar bland bilder på datorn. Jag gillar att sortera och organisera. Jag hittar många godbitar.
Ni ska få se en raring till bild på mig och mina systrar. Åh!
Här är vi, stolta fiskare en sommarkväll för många år sedan:
Så gulligt!
loppislängtan
Jag vill först och främst få ha en loppis och sälja bort gammalt groll. Sådant som är fint men inte passar mig längre, sådant jag har tänkt ska komma till användning men inte kommit till användning på flera år eller sådant som jag tröttnat på men som kanske kan glädja andra. Det skulle vara skönt att få rensa ut. Måste undersöka loppis-möjligheter.
Och så vill jag gå på loppisar! Titta, lyfta, känna och fynda rariteter. Förra sommaren var en utomordentlig loppis-sommar. Då bodde och jobbade jag och Nils i mina föräldrars sommarstuga. Stugan ligger i det ångermanländska inlandet. Bra placering ur loppis-fynd-synpunkt. En eller två mil därifrån finns en förträfflig året-runt loppis. Vi har fyndat en fjärdedel av vårt hem där tror jag. I alla fall flera fina detaljer. Jag har aldrig lyckats pricka in loppisarna här inne i stan och till loppisarna utanför stan är det väldigt svårt att ta sig utan kärra.
Mitt blod kokar av loppislängtan!
little traveller och hans vänner
2004
Var ett år då skrev jag mycket mer. Texter, poesi, noveller, små anteckningar. Jag har alltid gillat det här med skrivandet. Men sedan kom det tider då jag nästan tappat bort det, bortsett från mer eller mindre täta dagboksanteckningar. Det har liksom varit skralt med ord. Så är det fortfarande, men, jag hoppas att det kommer igen. Att få skriva har fyllt mig med mycket lust.
Bara för att jag känner mig så generös med mig själv idag så ska ni få läsa två gamla dammiga alster. Men jag måste erkänna att det gör mig aningens nervös. Det första hörde till en svit av dikter jag skrev i skolan 2004 men inspiration från andra poeter. Ni får gärna gissa vem som inspirerat mig till denna uppriktiga bit:
faller i en måndag | |
vaknade till en ny början | |
Ett år tidigare skrev jag den här:
istället för fil | |
I | |
