när jag var liten

älskade jag verklighetstrogna lekar
skåpåt jag tårtdekorationer
var jag bossig och besserwissrig
läste jag superhjälteserier
var jag rädd för att ringa kompisar och fråga om de ville leka
tyckte jag att bibeln var lätt
gillade jag detektiv och actionlekar
drömde jag att min första kyss skulle ske på en strand i solnedgången utanför en vacker paviljong
var jag besatt av symmetri
hade jag ett lila rum
ritade jag spännande gravida kvinnor som skulle föda i min dagbok
var jag rädd för höjder och klättrade aldrig i träd
klämde jag bok efter bok i bibblan
gick jag hårt in i närstriderna när jag spelade lagsporter
matchade jag allt och störde mig på de som inte gjorde det
ville jag ofta heta rosa
fångade jag nyckelpigor och lät dem bo i inredda smöraskar
bland annat

Gissa vad jag fortfarande gör?

genom dimman


oktobersöndag

Fåglarna utanför flyger som i fiskstim över universitetets parkering. Jag tänker på när jag och Nils snorklade utanför Zanzibars kust och på världen under vattenytan. Jag tänker att jag vill leva i den här dagen som jag kände mig då med min nyfikna blick och min snorkel i mun.

Mellan varven sitter dom i de nakna asparna. Fåglarna alltså. De ser ut som löv som vägrat att ge med sig för vinden och rusket. Jag undrar vad de gör när de sitter där. Vad de kvittrar, vad de sjunger, vad de talar tyst om. Jag vet inte, men jag tycker om dom. Dom lyfter mitt hjärta och får mig att le.

Hörrni. Det händer mycket i livet nu. Jag ska dela med mig mer av det sedan. Men det finns anledningar till att jag bloggat glest, varit dålig på att höra av mig, inte dykt upp på fester och ligger efter i skolan. Det väntar nya tider.

Nu kom en skur, som heter duga. Det mörknar. Fåglarna sitter kvar.
Inte jag!

vad jag alltid frågar mig: är det här mat, eller är det annat?


vänta på bussen


där får jag andas ut


oj!

Jag vill ha mer tid med mina händer och olika material.
Är överfallen av värsta kreativa suget.
Det är så stort att jag inte vet var jag ska börja.


rapport från stickorna

Ett av momenten vi sysslar med på min kurs nu är stickning. Jag har inte riktigt kommit igång och varit heltaggad. Gillar inte riktigt att sticka eller virka en massa små experiment som jag inte kan använda till något. Och så blir de fula på nybörjarvis, åtminstone mina små rutor. 

Igårkväll fick jag dock en gudagiven idé. I värsta ekoandan dessutom. Jag stickar med mina gamla trasiga strumpbyxor som jag av någon anledning har kvar för att jag tänker att jag kan använda dem någon gång men aldrig gör det sen. Det är skitkul. Tacksamt stickmaterial.

Jag vill verkligen sticka vidare på den här idén. Höhö.
Åh!!! Fy vad kul!

Så vill ge mig mina drömmars gåva, kom till mig med er avlagda trasig strumpisar!

(måste än då disciplinera mig och se till att få alla de andra experimenten gjorda)


lockig



Min lockiga period varade inte länge. Håret växte ut och fel känsla i frippan var ett faktum. Det blev dessutom inte bättre av en dålig klippning som jag verkligen ångrar att jag unnade mig. Nu har jag det jämt uppsatt. Varje dag är en dålig hårdag och jag längtar efter att håret ska växa ut. Jag har bestämt mig att jag ska ge långt hår en chans igen. Ett plain tråkigt långt hår som nästan aldrig behöver klippas och är skrämmande ekonomiskt. Det är mitt mål just nu. Vilken tålamodsprövning.

Tur att jag inte har min identitet i håret. Skulle bli en lång tid med osäker identitet.


skala av mig



ägodelar
dålig attityd
rädsla
bråttomtankar
konsumtionspepp
hårdhet
osund distans
oro
försvar mot sanning

plötsligt

Det är tisdagmorgon och jag hade inte väntat mig det här.
Att sitta och gråta över ett youtube-klipp,
öppna ögon,
att vilja vända om till enkelhet,
intensiv längtan efter församlingsgemenskapen jag snackat om så länge,
vilan i att veta att den inte är långt borta,
Gud som fortsätter tala rakt in.
Törs jag?

Nu ska jag borsta mina tänder från taskig frukostandedräkt och hämta grejer i skolan. På något sätt känns det mer lockande att sitta och stick hemma i en soldränkt soffa med musik i öronen än i lokalen på skolan. Å andra sidan, så är det inte fy skam med sällskap.


vad jag skulle vilja klä mig i idag


hopp



För att ljus kan sippra in och lätta även den svartaste av svärtor.

citrus


dagens middag:

Smörfrästa blåmusslor med blomkål, purjo, vitlök, lime och persilja.
Jag älskar havets frukter!

ångermanländsk bildsvit i repris

Jag kan inte hålla mig i skinnet. Jag tycker om de här bilderna.


















saker jag kan längta efter att äta:

korvost
all frukt och bär
min sockerfria chokladbollar
rostade rotsaker i ugn
bröd, bröd och bröd
hummus
mörk choklad
pasta med pesto
grädde
turkisk yoghurt
champinjon och kantarell
jasminris
müsli
vitlöks och ingefärsosande nudelwokar
majstortillas
pizza och burgare
hemlagade risottorätter
fetaost
soja
vinägrar
alla möjliga sorters gröt
dubbelmackor
vb
bland annat

Åh, jag tror jag dör! Det finns så mycket gott här i världen!!
Men, hörrni, jag har det bra trots allt. Jag har mat på bordet,
och den är till och med oftast god.

081011



Illusionerna:
stegen till himlen
klättringen
nivå två, tre, fyra
och så vidare

Sanningen:
att bli funnen och ge upp

?

Haha.
"Betuttad"
Vad är storyn bakom det ordet?

yesss!



Jag gjorde en rereading idag av den här boken. Den är genial tycker jag.
Har du barn, funderar på barn eller är barn till någon - läs den!
Göreba! (du får låna min)
Köpte den för det festliga omslaget under en köp-4-för-3-kampanj förra året och blev betuttad!
Jag har hajpat och gett bort den, men jag tror inte någon har läst den.
Ny pepp!

vet inte vem

av grannarna som jag helst skulle vilja byta ut just nu.
Den som spelar hög musik så att bas och trummor skär igenom all musik som jag vill lyssna på.
Eller den som röker och fyller vår lägga med oset från sina cigg och dagligen utsätter mig för passiv rökning.

Vem lägger ni er röst på?

Hursomhelst, om fyra månader får jag andra grannar.
Det blir spännande!

om naturliga råvaror

Det här är bra rutet.
Jag vill också läsa den boken och lära mig mer än jag redan kan.

jag ser ett mönster


reklam:



Kom!

men kolla!



En av mina älskade syrror i hockeyfrilla. Jag dör varje gång jag ser den här bilden!
Hihi.
Sockervadden eller henne, frågan är vad man helst vill äta upp?

learning how to die



She said, "Friend,
All along-
Thought I was learning how to take
How to bend not how to break
How to live not how to cry
But really
I've been learning how to die"

måste det va så mörkt?

Jag och min enkla lilla kamera blir lite deppiga. Det blir så knepigt att ta fina bilder när det aldrig finns något ljus att tala om. Vår lägga är mörk som natten! Men, det finns ju andra saker som är roliga, till exempel att va i skolan och trycka fina och fula tyger.

ge fettet en chans

Jag är specialkosttjejen nr 1 i min omgivning. Därmed har jag blivit något av en expert på nyttig och välgörande mat. Så, jag tänkte att jag kanske skulle få lov att dela med mig av några sunda tips. Källor kan jag hänvisa till om någon skulle undra, annars kan du själv ge dig ut i faktaletardjungeln. Va beredd på att det vänder uppochner på vad du lärt dig om fett som liten...

Ät inte alls:
margarin eller annat konstgjort fett
oljor som inte är kallpressade

Ät:
ekologiskt kokosolja/fett
ekologiskt smör
kallpressade ekologiska oljor; gärna oliv, valnöt, linfrö
bregott

Stek/fritera inte med:
kallpressade ekologiska oljor

Stek bara med:
ekologiskt kokosolja/fett
ekologiskt smör

Andra bra källor till bra fett:
fet fisk
naturella nötter (rosta och salta själv)


Vill ni veta varför får ni fråga! Jag är inte snål!


åh, ljuva sovmorgon!

Jag har haft ett litet problem den senaste tiden. Trots ett tillåtande schema och en väldigt trött kropp har jag inte lyckats sova särskilt länge. Jag har vanligtvis vaknat och gått upp mellan halv sju och halv åtta. Jag har försökt somna om, men det har varit lönlöst. Imorse lyckades jag! Nils lämnade mig i sängen för att cykla till skolan imorse. Jag låg kvar och drog mig i hopp om att bli lite lite piggare. Sedan vaknade jag tjugo över nio, som en ny människa! Jag känner mig förvandlad och peppad. Jag har fortsatt morgnen i lugnets anda och är så sjukt tacksam. Hurra för en välbehövlig sovmorgon då och då!

081002



Var skulle jag komma undan din närhet?
Vart skulle jag fly din blick?
Stiger jag upp i himlen, finns du där,
lägger jag mig i dödsriket, är du också där.
Tog jag morgonrodnadens vingar,
gick jag till vila ytterst i havet,
skulle du nå mig även där
och gripa mig med din hand.
Om jag säger: Mörker må täcka mig,
ljuset omkring mig bli natt,
så är inte mörkret mörkt för dig,
natten är ljus som dagen,
själva mörkret är ljus.


RSS 2.0