Det är inte jul än. Inte december. Inte advent. Men jag är redan peppad. På atmosfären, på ljusen som kommer lysa i vart fönster, på alla härliga adventshäng med alla härliga samt på att fira Jesu födelse. Ibland känns det lite halvfult att gilla jul, men jag gör det ändå. Givetvis gillar jag inte allting; inte hysterisk konsumtion, alla borden och måsten som blir tunga ok för folk att bära, matkoma och det faktum att så många människors utanförskap och ensamhet upplevs ännu tydligare.

Bildkvaliteten är inget att hänga i granen men ovan syns en glad fotoserie från förra årets godiskok. En välvårdad jultradition i den Olssonska familjen. Jag älskar när vi (familjen Olsson extended version) och familjen B kommer samman och kokar godis kvällen lång. Det är varmt, festligt, mysigt, roligt och sött. Gottor och gamman. En höjdpunkt. Jag hoppas det syns! På bilderna kan några olika sorters godis, mina systrar, min make, min far och händer tillhörande herr B. Om en månad kanske det är dags för årets upplaga? Hurra!