Jag har haft ett litet problem den senaste tiden. Trots ett tillåtande schema och en väldigt trött kropp har jag inte lyckats sova särskilt länge. Jag har vanligtvis vaknat och gått upp mellan halv sju och halv åtta. Jag har försökt somna om, men det har varit lönlöst. Imorse lyckades jag! Nils lämnade mig i sängen för att cykla till skolan imorse. Jag låg kvar och drog mig i hopp om att bli lite lite piggare. Sedan vaknade jag tjugo över nio, som en ny människa! Jag känner mig förvandlad och peppad. Jag har fortsatt morgnen i lugnets anda och är så sjukt tacksam. Hurra för en välbehövlig sovmorgon då och då!