sen kom våren
och jag kunde tro dig om allt

vi tog långa promenader
himlens alla fåglar åt ur våra händer
skuggorna sjönk under jorden
du upptäckte alla min namn
jag älskade dina

ljuset skar ut oss ur lögnen
spetsade våra bröst
tog oss ur fattning
tände aldrig tidigare sedda eldar
bäddade ut en säng i den friska grönskan

och aldrig igen
gick jag omvägar för att slippa se dig i ögonen