November har verkligen inte dragit sitt strå till stacken för att göra tillvaron lite behagligare. Mörkret och det gråa ligger som en tung blöt filt över stan nästan varje dag. Skriver mitt första inlägg på tusen år och funderar på om detta är en fågångersföreteelse eller en ny era för bloggen. Vet int.

Är alldeles luddig i huvudet efter ännu en natt med orolig sömn. Först tog det tusen år att somna, sedan drömde jag minst tre olika märkliga mardrömmar - alla innehållandes mängder av kräks. Hjärnans undermedvetna strategi för att ladda inför åren med små barn? Eller rester från min något avtagande fobi? Hursom vaknade jag aldrig uppskakad, bara hejdlöst trött och med värk i kroppen.

Idag ska vara en dag för vila och saker som gör mig på gott humör. Det behöver jag till max.

Nu har jag dragit mitt strå till stacken för dagens mindre behagliga läsning. Varsågoda.
Jag utlovar även andra tongångar.