bekännelse
Börjar det nya bloggåret med en miljövidrig bekännelse:
Jag avskyr ljuset från lågenergilampor. Hur gärna jag än velat har vi inte odlat vänskap. Snarare väcker lågenergilampans ljus verkligt obehag i hela mig. Ryggar tillbaka och har ingen frid så länge den lyser. Lever hellre i mörkret. Min fråga är, vad ska jag ta mig till? Glödlampans tid är förbi. Jag vet. Men betyder det att jag resten av mitt liv måste leva i ett kallt och otäckt ljus? Finns inget bot?
Jag håller med... inget mysigt ljus alls från dom där rackarna...
Å jag känner samma sak! Och så är man ju färdigkissad innan lampan ens blivit ordentligt ljus på toaletten
färgade lampskärmar och kupor... men jag håller med, för att inte tala om hur farliga de e om man slår sönder en..
Jo! Det finns någon form av plastöverdrag man kan köpa som ger ett roligare ljus. Läst det någonstans vet dock inte var man kan få tag i dem. Designtorget kanske?
Kram
