rar trio
husligheten själv
Idag har varit en sådan guld-dag. Min kropp har inte varit i sitt esse, men jag har tagit det med ro. Promenader i solen, uppmuntrande undervisning i öronen, musik, lyckad lunch, kreativ långkoksmiddag, fina snack med maken, bön, yatzy, glassmakeri med mera. Sedan tog jag pris i huslighet när jag förvällde gårdagens inköpta grönkål och frös in den i påsar. Himla fin grönsak alltså!
min älskling
briljanta saker:
jag har blivit moster igen, hurra!
bondens marknad rulez
att ha ipoden full med sånt som får mig att lyfta blicken
solen utanför (som jag strax ska ut i)
imorgon börjar textilkursen
att få va guds älskade storartade lilla snorunge
skummad sojamjölk (med betoning på skummad)
mina stöttande föräldrar
vänner som kommit hem och som jag snart få va med
man kan ju bli glad för mindre!
bondens marknad rulez
att ha ipoden full med sånt som får mig att lyfta blicken
solen utanför (som jag strax ska ut i)
imorgon börjar textilkursen
att få va guds älskade storartade lilla snorunge
skummad sojamjölk (med betoning på skummad)
mina stöttande föräldrar
vänner som kommit hem och som jag snart få va med
man kan ju bli glad för mindre!
080830
Ja, allt och denna lycka av ingenting
jag blir inte mer redo än såhär
Det är lördagkväll. Jag har varit ute på Strömbäck med konfirmanderna på återträff, men nu är jag hemma. Jag älskar konfirmanderna och jag älskar att ha ett hem att komma hem till och känna sig hemma i. Vill bara skriva att jag börjar komma ikapp nu. Den här helgen gör mig gott, och kanske är det bara imorgon som behövs för att jag riktigt ska längta efter måndag och terminsstart. Så lämpligt i sådana fall. Synnerligen passande.
080829
Jag behöver inte låtsas för att
tillhöra skaran:
den här världens dårar
om man ändå vore ett stekigt stentroll
fredag
Jag försöker att inte stressa. Började morgonen med en kvävande känsla av att dagen inte skulle räcka till. Trots gårkvällens insikter och vilan i att vara den älskade och ett barn av evigheten. Jag verkar vara något av en obotlig stressare, hur mycket jag än tycker att jag tar det lugnt och hur lite jag än gör. Himla oroshjärta! Har flera än en gång trott att jag gjort upp med den sidan i mig själv. Men, det är kanske en långsam process som det mesta i livet.
Idag kom Nils på mig, avslöjade mig när jag stod vid jättedisken och hade bråttom till tusen. Han såg till att jag började om dagen i rätt ända och jag är sjukt tacksam för det. Nu är jag betydligt lugnare. Men jag har fortfarande en gnagande känsla av att jag inte är redo för hösten. Det brukar inte kännas såhär när terminen ska till att dra igång. Jag brukar knappt kunna hålla mig i skinnet!
Kanske är det bara mulna, regninga grådagar
eller en trött kropp med snuva och halsont som spelar mig ett spratt?
törnrosa
Jag älskar den här klänningen jag hittade på HM-rea för några år sedan. Mönstret känns Törnrosa tycker jag. Och den är väldigt prinsessig med en fastsydd tyllunderkjol. Det är trist att jag hittade igen den så sent, den har inte fått gästa ett enda bröllop i sommar. Då har jag ju ändå varit på fem stycken. Nästa år kanske? Då ska jag stryka den också.
på generöst humör
I början av sommare var jag ju ledare på ett konfirmationsläger. Yes! Därifrån bjussade jag däremot inte på något. Inte minsta rad eller bild. Nu satt jag och tittade på sommarens bilder och kände att jag nästan var tvungen att visa några festliga foton. Den här seriösa satsningen från vår sida kräver lite publicitet. Som en glad följetong hade vi fritidsledare ett Mario-tema för vad som kallas KM, konfamästerskap. Hur det var sammanvävt berättar jag inte här, jag vill bara visa hur fina vi var:
vad gör alla den här veckan?
Inte läser de min blogg i varje fall.
när jag var typ sjutton och hemskt gullig:
080826
Och ljuset avslöjar:
kontur
skugga
färg
Mina ständigt skiftande former, mitt
en gång för alla besegrade mörker
min trötta matta varma rosiga kind
Huvudvärk,
magont,
eller ensamhet
är i vissa ljus ingen smärta alls
vårt dagliga bröd
Igår såg jag en dokumentär som skildrar samtidens livsmedelshantering; Vårt dagliga bröd av Nikolaus Geyrhalter. Det är ingen feel good-film vill jag lova. Utan ord berättar bilderna om hur långt vi människor har varit beredda att gå under rationaliseringens banér. Här är ett kyckling-klipp ur den:
Den rekommenderas i sin helhet. Vi behöver dosen verklighet: Inte främst för att frossa i all orättfärdig hantering livsmedel, oja oss i elände, måla svarta syndabockar, helgonförklara våra egna ekoval och låta filmen bli någon slags skrämmande piska i vår ambition att leva ett grönare liv. Utan främst för att koppla ihop de val vi gör med de konsekvenser de får. Se dina val i vitögat! Hur ser den besprutade paprikans, tomatens och salladens väg ut från plantan till mig? Vad kostade det miljön i gifter för att jag ska kunna stå och steka i den här olivoljan? Hur växte den här vitlöksmarinerade kycklingfilén upp? Vi bär alla en del av ansvaret för mänsklighetens trots mot och utnyttjande av vår jord, en skuld jag tror är rotad så djupt att vi aldrig kan sona den.
Råkar du sedan längta efter ett helare liv, och finner glädje i att göra val i respekt för djur, natur och din egen kropp: keep doing them! Och va då glad för den naturbetande kons skull, för den fritt pickande kycklingen och för den arbetare som inte behövde klä sig i skyddsutrustning vid odlingen av tomaterna i din ketchup! Dina val kan då bli inspirerande alternativ för andra och bara genom att leva ditt liv rätt upp och ner kan du peppa andra till att se nya möjligheter. Det tror jag.
Den rekommenderas i sin helhet. Vi behöver dosen verklighet: Inte främst för att frossa i all orättfärdig hantering livsmedel, oja oss i elände, måla svarta syndabockar, helgonförklara våra egna ekoval och låta filmen bli någon slags skrämmande piska i vår ambition att leva ett grönare liv. Utan främst för att koppla ihop de val vi gör med de konsekvenser de får. Se dina val i vitögat! Hur ser den besprutade paprikans, tomatens och salladens väg ut från plantan till mig? Vad kostade det miljön i gifter för att jag ska kunna stå och steka i den här olivoljan? Hur växte den här vitlöksmarinerade kycklingfilén upp? Vi bär alla en del av ansvaret för mänsklighetens trots mot och utnyttjande av vår jord, en skuld jag tror är rotad så djupt att vi aldrig kan sona den.
Råkar du sedan längta efter ett helare liv, och finner glädje i att göra val i respekt för djur, natur och din egen kropp: keep doing them! Och va då glad för den naturbetande kons skull, för den fritt pickande kycklingen och för den arbetare som inte behövde klä sig i skyddsutrustning vid odlingen av tomaterna i din ketchup! Dina val kan då bli inspirerande alternativ för andra och bara genom att leva ditt liv rätt upp och ner kan du peppa andra till att se nya möjligheter. Det tror jag.
i fönstret
otroende är på samma nivå som katter och hundar, de har inte samma värde som oss
-I strongly disagree with you, how can you even say that? sa jag, till mannen som just gjort detta uttalande, efter att jag först skrattat lite chockat och spanat efter en skämtsam glimt i hans öga. Dödsallvarlig. Jag blev verkligen illa berörd. Han höll visserligen med om att Gud älskade alla, men själv ville han inte befatta sig med icke-kristna. De var inte goda nog åt honom, han var rättfärdig. Han trivdes inte att bo här i Umeå, han ville flytta och studera i Norge istället; det finns fler kristna där. Vi fortsatte samtala lite knackligt på engelska, han påstod och tyckte saker, jag höll inte med och hänvisade till Bibeln. När vi skiljdes åt sa han att han skulle studera Nya Tesamentet lite närmare. Jag hoppas han gör det, för folk som kallar sig kristna med hans sätt att prata om människor skrämmer mig, upprör mig och får mig att gråta över den kristna kärlekslösheten.
önskelista
Jag fyller inte år, det är inte jul på långa vägar, men jag tänker på några saker jag önskar mig:
fler varma soliga sommardagar
en långhelg vardera i Stockholm, Uppsala, Göteborg, Helsingborg, Villhelmina och Sörböle
andra resor
någon riktigt bra digital systemkamera
ett stycke diskmaskin
en välfylld frys (med ekokött, vilt, fisk)
loppisturer i inlandet
en fungerande matberedare
klänningar, kjolar, strumpbyxor, skor och väskor
en fin grönsaksmandolin
mer tid med syskonbarnet Signe
biljetter till klungans föreställning i höst
ärtiga nagellack och läppstift
ett mirakulöst snabbt tillfrisknande (fast jag klarar av att det går såhär långsamt också, så länge inte alla andra runtomkring stressar mig hela tiden)
Typ sånt.
080821
Man känner trädet på frukten
och jag undrar vad det säger om mig
Himlen utanför håller inte tillbaka
dånet av regnet tilltar avtar tilltar
open the floodgates of heaven, let it rain, let it rain
avtar
Jag tänker:
vi smyckade våra halsar med rönnbärsrader
smakade på syran, spottade
krigade, låg i bakhåll
och jag undrade aldrig vad det sa om mig
tilltar
böcker, jag gillar dom
tagg
Idag fick jag äntligen information om höstens kurs. Jag ska läsa Textila uttryck I på uni denna termin. Vilken pepp! Måndagen den 1:a September är det jag som glatt knallar till Lärarhuset och introduceras i textilens underbara värld. Tanken på att få göra något kreativt med händerna till skillnad från att sitta stum på föreläsning känns så ny och annorlunda, jag gillar den. Ugglan ska knepa och knåpa i höst! Det blir grejer det.
en anledning att gilla mina rutiga skor
De ser ut såhär.
dagens färger:
om 23 kg
För ett år och ett par månader sedan vägde jag 23 kg mer än jag gör idag. Ingen skulle nog ha kallat mig fet eftersom jag är lång och ganska proportionerligt byggd, men enligt BMI-skalan så räknades jag till en av alla de som lider av fetma. Det ni! Det är inga kul kilon att bära runt på. Inte för att jag avskydde min kropp utan för att de kilona betydde att jag riskerade min hälsa.
Eftersom jag större delen av mitt liv brottats med min övervikt så gav jag mig in i matchen igen med förnyad motivation. Med sunda matvanor och regelbunden träning skulle kilona bort. Under förra sommaren och hösten försvann åtta av dem. Sedan drog mörkret in över Norrland, hösten byttes mot vinter och veckorna fylldes med festligheter och vardagsnjutningar. Jag unnade mig och stod stilla på vågen. Med vårtermin och väntan på ljusare tider kom motivationen återigen. Mitt mål kändes långt borta, men jag knappade in allt eftersom. I mitten på April hade jag sammanlagt gått ner 11 kg. Vid den tiden fick jag hjälp med min övriga hälsa. Jag fick min specialkost, order om att inte träna och istället vila. Därefter rasade vikten i två och en halv månad för att sedan stabilisera sig. Jag är fortfarande inte van vid min nya kropp. Jag tycker inte om den mer eller mindre, den är bara annorlunda. Och det gläder mig att jag vet att den gjort sig av med kilona som ett led i att bli friskare och helare!
Min ständiga övervikt var ett symptom på att saker inte fungerade inuti men givetvis på att jag inte alltid stoppade i mig rätt saker. Nu stoppar jag i mig bra saker, men på grund av andra problem i kroppen, som kommer ta mycket längre tid att komma tillrätta med, så måste jag utesluta en hel del nyttiga saker till dess att min kropp kan ta hand om den maten. Jag avstår alltså inte från frukt, bär, potatis, majs, svamp, linser och bönor för att de inte skulle va nyttiga utan för att jag i mitt hälsotillstånd ska avstå från dessa saker för att må bättre. Friska människor ska äta av dessa saker! De val jag gör för min hälsa gör jag i respekt för min kropp; jag älskar min kropp! Med alla brister, missprydnader och komplex.
Varför skriver jag det här inlägget? Jag vill tala om hur landet ligger. Jag har upptäckt att många jag känner har svårt att ta i ämnet. Vissa gör det med självklarhet medan andra vågar inte säga ett ord om vad de tänker och känner. De människor som inte lägger märke till det eller inte bryr sig, de behöver givetvis inte ha något att säga om saken. Men ni andra, ni som förseglar läpparna fastän ni är oroliga eller kanske glädjs med mig, er ber jag: tala ur skägget!
Eftersom jag större delen av mitt liv brottats med min övervikt så gav jag mig in i matchen igen med förnyad motivation. Med sunda matvanor och regelbunden träning skulle kilona bort. Under förra sommaren och hösten försvann åtta av dem. Sedan drog mörkret in över Norrland, hösten byttes mot vinter och veckorna fylldes med festligheter och vardagsnjutningar. Jag unnade mig och stod stilla på vågen. Med vårtermin och väntan på ljusare tider kom motivationen återigen. Mitt mål kändes långt borta, men jag knappade in allt eftersom. I mitten på April hade jag sammanlagt gått ner 11 kg. Vid den tiden fick jag hjälp med min övriga hälsa. Jag fick min specialkost, order om att inte träna och istället vila. Därefter rasade vikten i två och en halv månad för att sedan stabilisera sig. Jag är fortfarande inte van vid min nya kropp. Jag tycker inte om den mer eller mindre, den är bara annorlunda. Och det gläder mig att jag vet att den gjort sig av med kilona som ett led i att bli friskare och helare!
Min ständiga övervikt var ett symptom på att saker inte fungerade inuti men givetvis på att jag inte alltid stoppade i mig rätt saker. Nu stoppar jag i mig bra saker, men på grund av andra problem i kroppen, som kommer ta mycket längre tid att komma tillrätta med, så måste jag utesluta en hel del nyttiga saker till dess att min kropp kan ta hand om den maten. Jag avstår alltså inte från frukt, bär, potatis, majs, svamp, linser och bönor för att de inte skulle va nyttiga utan för att jag i mitt hälsotillstånd ska avstå från dessa saker för att må bättre. Friska människor ska äta av dessa saker! De val jag gör för min hälsa gör jag i respekt för min kropp; jag älskar min kropp! Med alla brister, missprydnader och komplex.
Varför skriver jag det här inlägget? Jag vill tala om hur landet ligger. Jag har upptäckt att många jag känner har svårt att ta i ämnet. Vissa gör det med självklarhet medan andra vågar inte säga ett ord om vad de tänker och känner. De människor som inte lägger märke till det eller inte bryr sig, de behöver givetvis inte ha något att säga om saken. Men ni andra, ni som förseglar läpparna fastän ni är oroliga eller kanske glädjs med mig, er ber jag: tala ur skägget!
080816
Han sa: "Before you were much fatter, now you're thin! Why is that? Your legs are still fat but your upper body is thin, I think. Before you had a big stomach."
Jag sa: "Yes, that's true, but you know, here in Sweden due to our culture, you can't go tell people that they are fat. I'm okey with it because I'm comfortable with my body, and I understand that you don't mean to offend me. However it's rude."
Han sa: "But I mean fat in a good way, if people are fat in a bad way I don't tell them. For an example she looks terrible."
på väg ut
ikväll ställer jag väckaren på 06:00
Jag har tittat lite och väldigt sporadiskt på OS; har inte känt någon lust att se något särskilt alls faktiskt. Häromkvällen hände ändå något: jag fastnade i det svenska damlagets match mot Brasilien i handboll. Handbollen är något av en gammal flamma i mitt liv, och med en kärlek som inte rostat sögs jag in med sjuk entusiasm i matchen! En sport som verkligen gör sig att titta på. Och Sverige tog sig till kvartsfinal! 06:00 imorgon gäller det, Sverige mot Norge. Med mitt täcke kommer jag sitta kurandes i soffan och njuta. Jag hoppas på skönspel, kämpaglöd, tätt försvar, bra pass, listiga anfall och snygga avslut. Yesss! Jag hade glömt bort det, men nu minns jag: handboll rulezz.
choco-coco!
Med det här receptet i åtanke, tänkte jag att jag kunde hitta på en sockerfri dessert till mig att njuta av ibland. Särskilt på sådana tillställningar då andra kalasar i sig mängder av sött och gött. Jag har varit på fyra bröllop i sommar, utan att få äta av en enda efterätt eller tårta. På lördag väntar det femte och då tänkte även jag få smaska (och fuska med lite banan).
Choklad och kokosmousse
1 mjuk avocado
1 banan
1.5 dl krämig kokosmjölk
0.5 dl kokosflingor
kakao efter tycke och smak
Mixa avocado, banan, kokosmjölk och kakao. Rör sedan ner kokosflingorna.
Ställ i den i kylen i minst en timma och servera sedan. Dekorera med en
nypa koksflingor eller några glada bär.
Nu finns det inga fina serveringsbilder på detta mirakel för att jag försökte göra glass av det också. Det lyckades dessvärre inte, den blev hårdare än sten. Jag ska lura på ett bättre glassrecept. Under kategorin "ätbart" kan du läsa lite mer om min specialkost om du är nyfiken.
Choklad och kokosmousse
1 mjuk avocado
1 banan
1.5 dl krämig kokosmjölk
0.5 dl kokosflingor
kakao efter tycke och smak
Mixa avocado, banan, kokosmjölk och kakao. Rör sedan ner kokosflingorna.
Ställ i den i kylen i minst en timma och servera sedan. Dekorera med en
nypa koksflingor eller några glada bär.
Nu finns det inga fina serveringsbilder på detta mirakel för att jag försökte göra glass av det också. Det lyckades dessvärre inte, den blev hårdare än sten. Jag ska lura på ett bättre glassrecept. Under kategorin "ätbart" kan du läsa lite mer om min specialkost om du är nyfiken.
ecolyx pour moi!
vissa dagar
Ute är det inte stilla som på denna bild; det är blåsigt, dimmigt och regnar på tvären. Jag började den här dagen överströdd med pussar efter en sovmorgon med min kära. Sedan tog jag direkt tag i ett monster till diskberg. Jag är en sådan strategisk diskare, jag arbetar efter en särskild metod. Efteråt dog jag för att quinoagröten och sojamjölken var så god. Älskar när när det är så.
Bloggläsning, påklädning, snack, bokläsning och bön. Och nu är jag här. Jag gillar att va i den här dagen.
080816
Bered dig på att svärtan väger mer än vad du ensam kan bära
om du tänker efter
hänger dig
Gryning och grötfrukost
samma nya dagar
Sysselsättning, vila, vilsenhet
sen alltid samma tveklösa skymning
ibland rodnande men aldrig
full av ursäkter
Lika självklart är mitt förlåt idag:
"Jag är jag, jag kan göra fel och
ja, jag tar ansvar för att jag har gjort dig illa"
Min otillräcklighet kan jaga mig bäst den vill
det finns nog med gryningar också för mig
dagens ekofrulle:
Gröt på amaranthflingor toppat med sesamfrön och rismjölk
Två kokta ägg
Mer exotiskt än så blir det inte. Jag ser fram emot när jag får strö över en halv deciliter bär, blanda i bitar av torkad frukt eller skiva upp lite färsk på det hela. O, ljuva pockande lockande tanke! Alla ni som fritt får njuta av frukt och bär: Göreba! Varje dag! Det är antioxidanter, det är vitaminer och det är sött och gött!
Min specialkost erbjuder annars den här frukostvariationen:
hirsgröt med solroskärnor
bovetegröt med hela och krossade linfrön
gröt på quinoaflingor och psylliumfrön med pumpafrön
med osötad sojamjölk eller hemmagjord mandel/hassel/cashew/paranötmjölk.
Någon gång har jag gjort improviserad boveteplättar eller äggröra. Men gröt är enkelt, gott och tar ingen tid alls; bra vardagsmat. Har du några havre/korn/råg/vete/dinkel/glutenfria, sockerfria, mjölkfria frukostförslag till mig, tar jag tacksamt emot dem!
Två kokta ägg
Mer exotiskt än så blir det inte. Jag ser fram emot när jag får strö över en halv deciliter bär, blanda i bitar av torkad frukt eller skiva upp lite färsk på det hela. O, ljuva pockande lockande tanke! Alla ni som fritt får njuta av frukt och bär: Göreba! Varje dag! Det är antioxidanter, det är vitaminer och det är sött och gött!
Min specialkost erbjuder annars den här frukostvariationen:
hirsgröt med solroskärnor
bovetegröt med hela och krossade linfrön
gröt på quinoaflingor och psylliumfrön med pumpafrön
med osötad sojamjölk eller hemmagjord mandel/hassel/cashew/paranötmjölk.
Någon gång har jag gjort improviserad boveteplättar eller äggröra. Men gröt är enkelt, gott och tar ingen tid alls; bra vardagsmat. Har du några havre/korn/råg/vete/dinkel/glutenfria, sockerfria, mjölkfria frukostförslag till mig, tar jag tacksamt emot dem!
hungrig kyl och frys söker sällskap
hej, min man spelar i band
Olov & Jag spelar på EDGE-festivalen ikväll. Det blir fab.
Kom och hör på!
Kom och hör på!
080815
Avocadofläckar på min vita klänning
en reva i mina nya strumpbyxor
revan i den här fantastiska förskräckliga världen
kan vara samma sak ibland
Himla skit
det trasiga
alla tafatta försök att laga
maskera
Jaha, men vi kanske kan?
Fast det är ju så svårt, för svårt, för svårt för mig
Himla skit
alla ansiktens bortvändhet
uppgivenheten inför vårt eget svek
Ändå står jag här fläckig med reva
rakryggad
"Jag vet att det finns något helt, någon hel, tillräckligt med nåd i alla fall"
och du skulle bara våga att försöka få mig att skämmas för min tillvändhet igen
Kalla det trots om du vill
en reva i mina nya strumpbyxor
revan i den här fantastiska förskräckliga världen
kan vara samma sak ibland
Himla skit
det trasiga
alla tafatta försök att laga
maskera
Jaha, men vi kanske kan?
Fast det är ju så svårt, för svårt, för svårt för mig
Himla skit
alla ansiktens bortvändhet
uppgivenheten inför vårt eget svek
Ändå står jag här fläckig med reva
rakryggad
"Jag vet att det finns något helt, någon hel, tillräckligt med nåd i alla fall"
och du skulle bara våga att försöka få mig att skämmas för min tillvändhet igen
Kalla det trots om du vill
hundralappen
Det hade varit fint om jag kunnat klippa ut ovanstående hundring och fylla min hungriga plånka. Nu väntar istället tio snåla dagar. Karaktärsdanande skulle min far säga. Det kanske han har rätt i.
allt du är, genom allt!
Jag och Nils firade ju faktiskt två år som man och hustru häromdagen.
Inte illa! Ni kan ju fundera på vad som hände fredag den 23 april 2004.
Den 12 augusti 2006 hände i alla fall detta:
Yesss!
Nu blev det mycket hångel,
låt mig då toppa med ytterligare ömhetsbevis:
på tal om ett samtal jag hade härom veckan
några av de saker jag gjort sen sist
haft filmkväll med finingar och sett pingpongkingen igen
firat gudstjänst ute på backen
spelat cluedo och tittat på dubbelavsnitt av project runway hos syrran och anders
köpt kräftor (otippat!)
rensat garderober
legat sömnlös mellan 22:45 till 04:30 på grund av några koppar svart te
planterat om blommor
grillat med la familia
ringt kommuniceraskundsupport tillräckligt många gånger för att tröttna
firat två år som gift med nils!
sett nya batmanfilmen med samma man
lagat god mat
hållt i pengar för dåligt
önskat att internet skulle funka
groddat mungbönor
tittat på random os-inslag (en beachvolleymatch mellan kuba och usa under min insomnia, herrgymnastik, lerduveskytte med natalie och en halvtimmas fotboll med sveriges damer? ingen logik)
haft fina häng med fina vänner
värmt upp några bortglömda akvarellfärger från ryssland
drömt om hus och täppa (vad händer?)
tagit många nypor med friskluft
lyssnat mycket på jon foreman
...
firat gudstjänst ute på backen
spelat cluedo och tittat på dubbelavsnitt av project runway hos syrran och anders
köpt kräftor (otippat!)
rensat garderober
legat sömnlös mellan 22:45 till 04:30 på grund av några koppar svart te
planterat om blommor
grillat med la familia
ringt kommuniceraskundsupport tillräckligt många gånger för att tröttna
firat två år som gift med nils!
sett nya batmanfilmen med samma man
lagat god mat
hållt i pengar för dåligt
önskat att internet skulle funka
groddat mungbönor
tittat på random os-inslag (en beachvolleymatch mellan kuba och usa under min insomnia, herrgymnastik, lerduveskytte med natalie och en halvtimmas fotboll med sveriges damer? ingen logik)
haft fina häng med fina vänner
värmt upp några bortglömda akvarellfärger från ryssland
drömt om hus och täppa (vad händer?)
tagit många nypor med friskluft
lyssnat mycket på jon foreman
...
en turkosgrönish look
Ikväll klädde jag upp mig i mina återfunna klänningar. Hurra!
De var lite skrynkliga. Det brydde jag mig inte om. Jag var snyggish ändå.
Jag skrev om internet tidigare, att det leget nere men nu var tillbaks. Att det skulle bli andra bullar idag. Tji fick jag. Det funkade inte på morgonen. Sedan bestämde det sig för att vara tillmötesgående en liten stund mitt på dagen. Men sedan har det strejkat ända tills nu. Så man vet aldrig hur sporadiskt bloggande det blir här framöver. Jag hoppas det blir regelbundet. Det är så trivsamt för en uggla som mig att småblogga om dagarna serrni!
klänning - hm
bälte, sjal, skor - secondhand
örhänge - hemmagjort
vårt internet
Har legat nere i flera dagar. Därav bloggtystnaden. Imorgon blir det andra bullar.
när jag slutade stava rätt på engelska
müslifantasterna!
Min man älskar att äta müsli. Jag älskar att göra müsli. Eller rättare sagt, jag älskar att komponera ihop olika ingredienser som man kan strö på en basmüsli. Müsliströssel skulle man kanske kunna kalla det. Först köper vi alltså en enkel basmüsli. Och så köper vi andra saker som smakar gott till frukost.
Jag har gjort tre olika müsliströssel idag.
En med med de tropiska vibbarna: kokosflingor, bananchips, torkad ananas, russin och psylliumfrön.
Den andra: dinkelpuffar, torkade tranbär, körsbär och blåbär, sesamfrön och pistagekärnor.
Och den tredje: hela och krossade linfrön, bananchips, torkad äpple och solrosfrön.
Skulle bara kunna fortsätta forever.
Jag har gjort tre olika müsliströssel idag.
En med med de tropiska vibbarna: kokosflingor, bananchips, torkad ananas, russin och psylliumfrön.
Den andra: dinkelpuffar, torkade tranbär, körsbär och blåbär, sesamfrön och pistagekärnor.
Och den tredje: hela och krossade linfrön, bananchips, torkad äpple och solrosfrön.
Skulle bara kunna fortsätta forever.
som järn ger skärpa åt järn
så tycker jag om när nära vänner ger skärpa åt mig. Det är ingen hemlis; jag gillar det raka, uppriktiga och sanna! Har en vän ett problem med mig, har jag betett mig illa åt, ser min vän att jag är ute på hal is eller verkar jag omedveten om ett destruktivt beteende hos mig själv jag vill höra det. Oavsett. En vän som jag vet inte tvekar för att vara sann med det obekväma och jobbiga kan jag lita på i alla väder. Då smakar också uppmuntran, ros och medgångsord så mycket bättre. No man is an island och jag behöver andra människors rakhet och ömhet för att växa och utmanas in i alla sorters fortsättningar.
Så tack käre Gud för alla som törs obekväma sanningar.
ibland ser jag ut såhär
jag saknar
ryggmuskler
lättillgänglig mat, typ en macka
min rosa och gröna blommiga sagoklänning med tyll (i vilken låda och var har jag packade jag ner den?)
soliga och söta sommardagar nere vid stranden i sörböle
att få va mer med barn
sammanhang att få utlopp för allt det där jag vill dela med mig av
1 year daily audio bible
Jag tyckte det var ett genidrag av mig att ladda ner Bibeln på podcaster och kunna få sig lite till livs när jag har händerna fulla med annat. All heder åt den som bestämmer sig för att varje dag läsa in bitar av Bibeln för att folk ska kunna lyssna i sina lurar; men han som ligger bakom 1 Year Daily Audio Bible läser som en pajas! Jag vet inte vad han håller på med. Produktionen är ett skämt. Eller, det är just det som är det läskiga, den är inte ett skämt. Eller är det??!
Det går inte att förklara. Det måste höras. Jag dör.
Det går inte att förklara. Det måste höras. Jag dör.
hamsa, vad gör du idag?
Jag vill leka och skoja.
sjalfägring
jag + podcaster = sant!
Igår låg jag sömnlös av illamående i några timmar för första gången på länge.
Som sällskap stoppade jag i min iPod i öronen och frossade i podcastersändningar. Man kan göra sämre saker.
De senaste dagarna har jag lyssnat på en hel del Sommar i P1 och den bästa bibelundervisning från Willow Creek.
Nu har jag laddat ner:
mer Sommar i P1
1 Year Daily Audio Bible
Mammas nya kille
P1 Kropp & Själ (om köttindustrin och om infertilitet som blir allt vanligare)
P3 Dokumentär (om Kongokrisen och tvångssteriliseringarna)
Bibelundervisning från Vineyard i Göteborg
Fy vad bra jag ska ha det!
I love podcaster.
Som sällskap stoppade jag i min iPod i öronen och frossade i podcastersändningar. Man kan göra sämre saker.
De senaste dagarna har jag lyssnat på en hel del Sommar i P1 och den bästa bibelundervisning från Willow Creek.
Nu har jag laddat ner:
mer Sommar i P1
1 Year Daily Audio Bible
Mammas nya kille
P1 Kropp & Själ (om köttindustrin och om infertilitet som blir allt vanligare)
P3 Dokumentär (om Kongokrisen och tvångssteriliseringarna)
Bibelundervisning från Vineyard i Göteborg
Fy vad bra jag ska ha det!
I love podcaster.
smasky smasky
Bjussade Nils på dessert till efter-lunch-kaffet idag:
Jag tog
en banan, halvfryst i bitar
typ 1.5 dl frysta björnbär
och ett litet anjou päron
och mixade i en skål. Som en liten sorbet. Serverade det sedan med lite mandelflarn på topp.
Allt vad en liten sötsugen läckergom kan behöva.
Konceptet, att mixa lättfrusen banan med frysta bär, kan varieras i oändlighet och är minst sagt genialt.
Jag har en god vän att tacka för tipset, merci beaucoup!
let's step into the light
hattprydd fröken
Loppisfynd á la Kupan i Guldstaden. Ibland skulle jag vilja säga "loosen up fina fröken!" till na, men det har jag inte gjort.
Jag gillar henne rätt upp och ner egentligen. Jag gillar att hon bär en grön hatt med oversized guldrosett och blommor. Det är inte alla som skulle kunna bära upp det med samma grace och attityd.
det man inte vet eller myten om humlan
barfota fötter kan
faktiskt vandra på illusioner
om de inte vet
den hemlighet
om de inte
väckt
den sanning som sover
precis som humlan trotsigt
lyfter ännu en gång
faktiskt vandra på illusioner
om de inte vet
den hemlighet
om de inte
väckt
den sanning som sover
precis som humlan trotsigt
lyfter ännu en gång
en lång tjock man vill jag ha
en korv, en häst, ett kött, ett sto!
Rubriken är ett festligt internskämt som man inte behöver förstå, men den knyter ändå an till innehållet.
Jag har lämnat vegetarianernas förlovade land och det är ingen barnlek. Jag har funnit mig själv vid spisen i full huggning med att göra de mest främmande saker. Till exempel helsteka en kyckling i ugnen. Eller som ikväll: steka finmald köttfärs. Varför!!?!
Jag behöver protein. Mycket protein. Just nu får jag inte äta: bönor, kikärtor, linser, quorn eller andra härliga vegetariska köttsubstitut. Och ja, därför väljer jag just nu min hälsa framför hajmalen, kycklingen, kon, älgen och andra fina djur. Jag gillar det inte. Fast jag är glad att jag törs göra valet. Till min stora tröst gör jag ekovalet. Annars får det va.
Från början var det viktigt för mig och min identitet att vara veggis. Med tiden har det behovet bleknat. Men faktum kvarstår att jag vill göra bra val för vår värld och jag tror en minskad köttkonsumtion är ett sådant val. Så, någon av alla er köttisar där ute kanske kan dra ner lite extra på konsumtionen för min skull?
Kände bara att jag ville berätta innan ni kommer på mig med munnen full.
Jag har lämnat vegetarianernas förlovade land och det är ingen barnlek. Jag har funnit mig själv vid spisen i full huggning med att göra de mest främmande saker. Till exempel helsteka en kyckling i ugnen. Eller som ikväll: steka finmald köttfärs. Varför!!?!
Jag behöver protein. Mycket protein. Just nu får jag inte äta: bönor, kikärtor, linser, quorn eller andra härliga vegetariska köttsubstitut. Och ja, därför väljer jag just nu min hälsa framför hajmalen, kycklingen, kon, älgen och andra fina djur. Jag gillar det inte. Fast jag är glad att jag törs göra valet. Till min stora tröst gör jag ekovalet. Annars får det va.
Från början var det viktigt för mig och min identitet att vara veggis. Med tiden har det behovet bleknat. Men faktum kvarstår att jag vill göra bra val för vår värld och jag tror en minskad köttkonsumtion är ett sådant val. Så, någon av alla er köttisar där ute kanske kan dra ner lite extra på konsumtionen för min skull?
Kände bara att jag ville berätta innan ni kommer på mig med munnen full.
i can see a lot of life in you
1 augusti 2004, 21:32:01
Hej d(r)uvan!
Förlåt att jag
inte svarat
tidigare, men
det här är första
lugna stunden
med telefonen.
Det här har varit
EUs mest
fullspäckade dag
o hjärtat har
galopperat
som en liten häst
i bröstet. Hur är
det med dig??
Imorgon
kommer vi
mellan 9:30-10
tror jag. Ringer
såklart. Om det
är en lång
skäggig karl i
bilen så är det
Jonas H. Om
det är en lite
kortare som
sneglar o glittrar
mot dig med
ögonen o
kramar dig
längelängelänge
så är det jag.
love/N
Förlåt att jag
inte svarat
tidigare, men
det här är första
lugna stunden
med telefonen.
Det här har varit
EUs mest
fullspäckade dag
o hjärtat har
galopperat
som en liten häst
i bröstet. Hur är
det med dig??
Imorgon
kommer vi
mellan 9:30-10
tror jag. Ringer
såklart. Om det
är en lång
skäggig karl i
bilen så är det
Jonas H. Om
det är en lite
kortare som
sneglar o glittrar
mot dig med
ögonen o
kramar dig
längelängelänge
så är det jag.
love/N
